Du ropar efter anpassning av den Heliga Kyrkan till er nuvarande värld.

Mitt barn. Jag är. Din mors gråt. Jag gråter för mina barn som lever på jorden och känner sig SÅ tomma. Ni vet inte varför det är så, men ni tror att ni måste leta efter fel i er värld, medan de ligger inom er själva.

Mina barn, min mors hjärta gråter eftersom ni har fördrivit Gud och Jesus, Min son, från era liv. Ni vet inte längre att sann glädje finns i Min son. Ni har glömt att Gud Fadern är er skapare. Och ni har omorienterat er själva och fallit därmed i djävulens nät. Inte alla är så här. Få känner fortfarande lärorna av Min son och Guds, Vår Faders, budord, men ännu färre lever efter dem. Särskilt våra Herres budord är svåra för de flesta barnen.

Ni ropar efter anpassning av den Heliga Kyrkan till er nuvarande värld, bara därför att ni inte vill förändras, ni letar efter fel i det ofelbara och kräver från er skapare, representerad av den heliga kroppen av Min son här på jorden, att Han underkastar sig era behov, när det är Han som har skapat er utifrån kärlek, som gett er fri vilja och som än idag, trots synd och förnekelse av Hans existens, öser över er med kärlek, nåd, underbara gåvor.

Förstår ni inte, mina älskade barn, att ni är Guds barn? Har ni verkligen glömt varifrån ni kommer? Vet ni inte att ni aldrig ska förgås? Vad har hänt er så att ni stänger av Gud Fadern, den Höge, och tänker inte på Honom? De som verkligen lyssnar in i sig själva skall finna Gud inom sig. Och därför gör ni det inte, eftersom ni vet att det är ni själva som måste förändras, men detta känns obekvämt för er. Ni skulle behöva lämna era bekvämma liv, som ofta är allt annat än bekväma, men huvudsakern är att man inte ska förändras. Det är oförståeligt att ni föredrar ett liv utan Gud framför ett liv med Honom. Vem kan existera utan sin skapare? Ni vet svaret. Och vad tror ni som händer med era själar när ni lämnar det jordiska livet?

Mina barn, vakna upp. Ni förmörkar er själ med alla slags jordiska tillfredsställningar och tror att detta kan fortsätta för alltid. Men era själar lider, bara ni vill inte veta om det. Ni vill inte erkänna det och överdriva det, och skuggan som täcker era själar blir större och större. Men barn, mina älskade barn, när döden når er, så lämnas själen ensam och vad tror ni då händer? NI är själen! Ni MÅSTE vara medvetna om det. Ni kommer alltid att existera, bara var ni ska gå dit bestämmer era själva.

Vakna upp. Hitta vägen till Gud, för den som inte vill gå denna väg kommer att fångas av djävulen, torteras och aldrig ges fri igen. Hindra inte evigheten genom bekvämlighet. Vänd om! Förändra er själva och vara goda mot varandra, då, bara då ska mina tårar törka ut och mitt hjärta skratta igen.

Jag älskar dig. Glöm inte det.

Din kärleksfulla mödertår.

Tack, mitt barn.